Elof Lindälvs Gymnasium

ett intranät för personal på skolenhet 5

Digitalisering i skolan del 1

May 24, 2019

individ och samhälle

Vad jag pratar om när jag pratar om digitalisering

”Vem i hela världen kan man lita på?”

Inte sedan den industriella revolutionen har vårt samhälle sett sådana genomgripande förändringar som nu. Det är inte bara stora förändringar som sker utan det går hyfsat fort också.  

Tex gör många av oss sina bankärenden, beställer varor och resor; vi betalar i bamba och gör läkarbesök, har sitt största sociala umgänge; tar kort, lyssna på böcker/musik, har kartor, spelar spel, kommunicera med andra och har sin väckarklocka i och med mobilen. Och ändå har den smarta mobilen bara funnits i ca 10 år.

Ingen har något facit och kan säga hur det kommer att bli men att det blir stora förändringar är de flesta överens om. Men inte enbart positiva. Vi får varningar och rapporter hur illa det är med diverse digitala appar och apparater.  Sociala medier får ungdomar, främst flickor, att må dåligt och att mobiler under lektioner tar fokus från det läraren vill lära etc. Med digitaliseringen sker mycket kriminella och dåliga saker inget snack om annat. Men vi kan inte blunda för att digitaliseringen genomsyrar hela samhället och kommer att förändra det i grunden likt industrialismen gjort.

Jag vill inte stressa upp dig som läser detta utan jag hoppas att jag kan få igång en diskussion/tankar om att stora förändringar håller på att ske och att vi tillsammans kan komma på konkreta förslag på vad vi tillsammans kan göra för att vi och våra elever ska få sådan digital kompetens att vi och våra elever klara dagens och morgondagens samhälle. Mina intentioner är inte att skapa en polariserad debatt om för och eller emot digitaliseringen för det är ointressant. Digitaliseringen i skolan är inte längre en OM-fråga utan nu handlar frågorna om HUR.

Stefan Hyttfors sa detta 2012

Digital kompetens

I den reviderade läroplanen tar man upp fyra aspekter av digital kompetens:

  1. Undervisningen ska hjälpa eleverna förstå hur digitaliseringen påverkar individ och samhälle.
  2. Alla elever ska lära sig att använda och att utveckla en grundläggande förståelse för hur digital teknik fungerar.
  3. Alla elever ska lära sig att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt.
  4. Eleverna ska träna sig i att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt genom att använda digital teknik.

Meningen med dessa ambitiösa intentioner är att digitaliseringen ska genomsyra alla kurser och att elever ska få sådan digital kompetens att de klara dagens och morgondagens samhälle. Detta ställer onekligen krav på oss i skolan.

Ego

Lite kort om min ”digitala” bakgrund.

  • 1982 gick jag en programmeringskurs, BASIC via Compis (computer i skolan.)
  • 1988 Köpte jag min första dator
  • 1989-1991 var jag ADB-ansvarig på Invandrabyrån i Varbergs Kommun jag satt även med i kommunens IT-råd
  • 1999 Systemvetarexamen på GU (hoppade av på magisternivå och tog en kandidat)
  • 1999-2012 Jobbade jag bl.a. som systemutvecklare* chef på IT-utvecklingsavdelning, IT-arkitekt, projektledare på bl.a. TDC, Torget.se
  • 2013 Lärarexamen GU

* Systemutvecklarens jobb beskrivs ganska bra av Wikipedia:

”Systemutvecklare designar och utvecklar datorsystem med utgångspunkt i den verksamhet tekniken skall ge stöd åt. Systemutvecklarens utgångspunkt är därför människorna som använder eller påverkas av teknik snarare än tekniken i sig.”

Att utgångspunkten är människorna stämmer men det finns olika mål med systemutvecklingen.  De anställda vill rationalisera och automatisera bort de tråkiga delarna av jobbet medans de i ledningspositioner vill rationalisera och effektivisera bort anställda. Mitt jobb var, lite krasst, kartlägga arbetsprocesser och ersätta vissa mänskliga aktiviteter med en ”digital” lösning.

IT i skolan

Hösten 1998 gjorde jag ett examensarbete där:

”Syftet var att få svar på hur och i vilken utsträckning datorer/IT används i undervisningen, hur lärarnas erfarenhet och inställning till datorer/IT ser ut samt hur diskussionen om datorer/IT förs på skolorna. Resultatet baserar sig på intervjuer och enkäter från lärare…”

I inledningen skrev jag bl.a.

”Att kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och kritiskt granska fakta och förhållanden ställer onekligen nya krav på våra skolor. Det krävs nya arbetssätt och enligt Kroksmark (1998) ständiga diskussioner på skolorna om vad vi vill att eleverna ska utveckla för kunskap och vilka skolans och samhällets mål är.”

Och i slutsatsen skrev jag bl.a.

”Diskussioner om IT i skolan förekommer sparsamt och har låg prioritet. När det förekommer handlar det oftast om policyfrågor, hur datorerna ska vara placerade, inköp av nya program…”

(Vill du läsa mer så finns hela inledningen här.)

När man nu tittar på skolan 21 år efter kan man konstatera att digitaliseringen i skolan går väldigt sakta framåt och det kan ju i viss mån vara sunt men det kan också vara väldigt frustrerande. Visserligen har digitaliseringen kommit upp på agendan och det har tillkommit i skolans styrdokument men fortfarande hamnar diskussionerna oftast eller nästan bara om ordningsregler eller om olika program/appar. Dessa frågor är också viktiga men digitaliseringen handlar om så mycket mer än detta.

Det är viktigt med diskussioner om policyfrågor och program men jag tycker det saknas en dialog om de stora förändringarna som just nu sker i samhället och som förändra för oss i skolan.  Digitaliseringen genomsyrar hela vårt samhälle och påverkar oss alla.

Hur digitaliseringen påverkar individ och samhälle.

Jag börjar med punkt ett av de ”fyra aspekter av digital kompetens”.  Det jag skriver är långt ifrån heltäckande utan lite skrap på ytan men det är en början.

Demokrati

En av hörnstenarna i ett fritt och demokratiskt samhälle är information. Traditionellt har vi fått information från tidningar skrivna av journalister med pressetik. Nu kommer informationen från andra källor där sanning inte alltid är det viktigaste.

Forskningsprojekt om falska nyheter

Ekonomi

  1. Tre av de fem rikaste människorna i världen är ”IT-folk”
    • Jeff Bezos Amazons grundare,
    • Bill Gates Microsofts grundare
    •  Mark Zuckerberg Facebooks grundare. källa
  2. Vi har drygt 40 techmiljadärer i Sverige

 Techiljardärer i Sverige 

I Sverige har vi drygt 40 techmiljadärer. Hälften av dom i bet/casino-branschen. Där flera bolag har runt 100 anställda.   Bet365 sticker ut med 3000 anställda. 

Det som är gemensamt med techmiljadärer är att de ”skrapat” ihop sina miljarder på relativ kort tid med förhållandevis få anställda jämfört med ”traditionella” företag. Tex Mojang (Minecraft) med 48 anställda sålt för 18 miljarder Volvo Pv med 43 000 anställda sålt för 13 miljarder.

  • Spotify 2500 anställda 
  • Skype 120 anställda 
  • Mojang 48 anställda. 
    De ”äldre” miljardärerna är tex familjemedlemmar från 
  • Kamprad Ikea med 208 000 anställda
  • Stena A Ohlsson Stenagruppen Drygt 20 000 anställda 
  • H&M-Persson H&M med 171 000 anställda 
  • Rausing   Tetra Pak Med 25 000 anställdas
  • Erik Paulsson Peab med 14 000 anställda

Jag är medveten om att tex Rausing inte äger Tetra Pack eller att Markus Persson inte äger Mojang längre men deras rikedomar kom från dessa företag. De ”äldre” bolagen skapar arbetstillfällen som ger skatteintäkter de nya gör inte det på samma sätt. 

Plattformsekonomin eller delningsekonomin

Det finns pengar i samhället men det kommer inte så många till godo. Jag tror inte på de politiska vänster-höger blocken jag tror vi behöver både och. Kapitalism för att stimulera och öka incitamentet till att forska eller jobba och sociala reformer för att fördela vinsterna. Men en stor fråga är hur ska vi fördela “pengarna”?

  • ”Världens största taxibolag, Uber, äger inga bilar.
  • Världens mest populära medieföretag, Facebook, skapar inget innehåll.
  • Världens mest värdefulla butik, Alibaba, har inget eget lager.
  • Världens största hotellföretag, AirBnB, äger inga fastigheter.”
  • Man kan lägga till världens största bank Bitcoin som inte har några “pengar”

Fördelningen av plattformsekonomin i världen

Disruptiv Innovation vs Inkrementell

“Disruptiv innovation” eller omstörtande innovation är när små företag med, till att början med, små resurser och ny teknik vänder upp och ner på en redan etablerad marknad och sopar bort stora gamla företag. Tex Spotify musikbranchen, Skype telekom. Till skillnad från inkrementell innovation som betyder ständiga små förbättringar.  Inkrementella innovationer är lättare att genomföra eftersom det är små förbättringar av en redan etablerad teknik. Att inte ha koll på omvärlden och bara fokusera på sin egna produkt/teknik och inkrementella innovationer kan vara ödesdigert, det finns många exempel på detta tex. Facit, Nokia, Kodak etc.

Ett sätt att tänka om “Disruptiv innovation” är vad är det för behov/önskemål vi tillfredställer med det vi gör? Tex Varför går man på gymnasiet? Vad vill vi uppnå med det?

Digital disruptiv

Klimatet

 I en rapport ang ”Så halverar vi klimatutsläppen till 2030”, skriven av miljöprofessorn Johan Rockström och FN:s tidigare klimatchef Christiana Figueres, presenteras 33 lösningar som kan halvera utsläppen. I rapporten handlar det främst om de sex sektorerna energi, transport, byggnader, industri, mat och jord- och skogsbruk. De hävdar bl.a. att:

”Den digitala revolutionen är världsekonomins joker. Den påverkar redan beslut som tre miljarder människor och företag tar varje dag och har potential att kraftigt omvandla den globala ekonomin under det närmaste decenniet. Den digitala sektorn kan påverka om världen blir 1,5, 2 eller 3 grader varmare.”

https://www.va.se/nyheter/2018/09/13/svenska-forskare-sa-halverar-vi-klimatutslappen-till-2030/

Vartannat jobb försvinner

”De senaste fem åren har automatiseringen bidragit till att runt 450.000 jobb har försvunnit i Sverige, bedömer Stefan Fölster, chef för den marknadsliberala tankesmedjan Reforminstitutet. I en rapport för Stiftelsen för strategisk forskning från 2014 uppskattar han dessutom att 53 procent av dagens anställda inom 20 år kommer att ha ersatts av digital teknik.

Bland annat räknar han med att nästan 200 000 jobb försvinner inom detaljhandeln och drygt 170 000 inom vården. Risken för en bokföringsassistent att bli ersatt av en dator är 97 procent, för en ingenjör 56,4 procent och för en företagsekonom 46,2 procent.”

https://strategiska.se/app/uploads/varannat-jobb-automatiseras.pdf

Här är 77 jobb som snart kommer att försvinna i Sverige – och aldrig återvända

https://www.va.se/nyheter/2017/05/10/har-ar-77-jobb-som-snart-kommer-forsvinna-i-sverige–och-aldrig-atervanda/

Omvårdnad Välfärd

Nu får jag sluta för jag blir bara frustrerad. För ju mer jag skriver ju mer kommer jag på att skriva och inser att jag inte kan få med allt jag vill.  Jag nöjer mig med detta ang. punkt ett av de ”fyra aspekter av digital kompetens”. 

Nationell Handlingsplan

SKL har tagit fram en nationell handlingsplan. ”Målet med den nationella handlingsplanen är att alla huvudmän, såväl kommunala som enskilda, ges förutsättningar att nå målen i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet senast år 2022”.

Handlingsplanen föreslår 18 initiativ och aktiviteter av nationell karaktär.

 Initiativen handlar bland annat om:

  1. Tydlig nationell samordning.
  2. Vägledning och stöd till lokalt arbete.
  3. Kompetensutveckling till all skolpersonal.
  4. Gemensamma standards för effektivt informationsutbyte.
  5. Spridning och finansiering av forskning.

Du kan ladda ner rapporten och läsa den här.

Sista ordet

Sista ordet går till professor Bosse Dahlbom från min “gamla” institution på GU. Inspelat 2009 men fortfarande aktuellt.

You may also like...

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *